Styrning av politiskt kontrollerad verksamhet

En analys av utmaningar och möjligheter

Jan 13, 2026

Mikael Wallgren och Anders Kron

Inledning: En sektor med enorm genomslagskraft

Svensk offentlig sektor gör årligen inköp för nästan 1000 miljarder SEK, vilket motsvarar 18 % av Sveriges BNP. Som jämförelse ligger motsvarande siffra för hela EU på 14 %. Dessa siffror talar sitt tydliga språk: styrningen av politiskt kontrollerad verksamhet är inte bara en administrativ fråga, utan en av de viktigaste faktorerna för hela samhällsekonomin.

Produktivitetskommissionen konstaterade i oktober 2025 att den offentliga sektorn inte kräver mer resurser, men att de resurser som finns behöver användas rätt. Alltså blir frågor kring styrning av resurser inom den offentlig sektorn alltmer kritiska för att kunna upprätthålla en god samhällsservice till medborgarna.

Vi har under mer än 20 år arbetat nära den offentliga sektorn, först inom inköpsområdet och därefter brett kring ledning, styrning och organisation. Under hösten 2025 har vi dessutom kompletterat våra erfarenheter med en enkät till ett antal intressenter. Resultatet visar att även om de flesta är ganska nöjda med sin verksamhetsstyrning, så ser nästan alla betydande brister med den.

Särskilt problematiskt upplevs användandet av nyckeltal – som KPI:er och OKR:er – vilka ofta uppfattas som oklara eller motstridiga. Vår slutsats är att det krävs en tydlig vision, som accepteras av hela organisationen, innan mål kan brytas ner på enhetsnivå så att de blir begripliga och användbara för medarbetarna.

Vad är egentligen styrning?

En klassisk definition av ekonomi är ”hushållande med knappa resurser”, och styrning är det hjälpmedel vi använder för att uppnå detta. Historiskt har vi förlitat oss på ekonomistyrning baserad på redovisningsmått, men begreppet har senare vidgats till verksamhetsstyrning, vilket även omfattar ”mjuka” variabler och kvalitetsmått.

Vi delar upp styrningen i tre huvudsakliga moment:

Målformulering: Att utifrån värderingar sätta upp visioner, syften och mål, eller alternativt utgå från lagar och processer (regelstyrning).
Prioriteringar: Att utifrån visioner, syften och mål göra medvetna val.
Uppföljning: Att kontrollera att vi når målen eller åtminstone rör oss i rätt riktning.

Av ovanstående kan man lätt förstå att för att styrning ska vara praktiskt möjlig krävs det att målen är konkreta, realistiska och mätbara.

I diskussionen kring styrning har de engelska begreppen Governance (ledning) och Compliance (efterlevnad) blivit allt vanligare under senare år. När vi talar om styrning är det också viktigt att skilja på ledning och ledarskap:

Ledning utgörs av de processer och riktlinjer som hjälper till att styra en organisation
Ledarskap är en funktion av hur denna ledning bedrivs.

Den politiska styrningens särart

Styrning av politiskt styrda eller kontrollerade organisationer skiljer sig till vissa delar fundamentalt från styrning av privat verksamhet. I en demokratiskt styrd organisation fattas beslut av folkvalda, snarare än av ägare utifrån marknadskrav. Detta skapar en unik dynamik:

Demokratisk legitimitet: Besluten vilar på ett mandat från medborgarna.
Mångtydiga mål: Syftet är ofta att främja värden som rättvisa, välfärd och samhällsekonomisk vinst, istället för enbart ekonomisk vinst för aktieägarna.
Hög transparens: Krav på offentlighet och rättssäkerhet saknar ofta motsvarighet i näringslivet eller så är de mer långtgående.
Tvådelat ledarskap: En uppdelad struktur, där politiker förväntas styra vad som ska göras, medan tjänstepersoner leder hur det ska göras.
Fokus: Styrningen i offentlig sektor tenderar ofta att vara mer fokuserad på hur saker utförs än på vilket resultat som skall uppnås. I den privata sektorn däremot är man normalt mer fokuserad på vilket resultat som ska uppnås än exakt hur detta görs.

Från budget till “styrsystem-soppa”

Traditionellt har svensk offentlig sektor styrts via budgetprocesser och lagar. Under 90-talet introducerades New Public Management, vilket innebar ett skifte mot målstyrning (vad) istället för processtyrning (hur). Problemet i dag är att de politiska värderingarna ofta fokuserar på just ”hur”, något som enligt principen om det tvådelade ledarskapet skulle överlåtas till de utförande tjänstemännen att lösa på bästa sätt. Resultatet har blivit en blandning – vissa kallar det en soppa – av målstyrning och detaljerad regelstyrning.

Denna hybridstyrning är dock både resurskrävande och administrativt tungrodd. En bidragande orsak till att vi hamnat i denna styrmodell är, enligt Kim Erikssons doktorsavhandling 2021, att man vid införandet av målstyrning inte vågade ta bort den gamla detaljstyrningen. Det har resulterat i en dubbel styrning, som ofta drar åt olika håll. Dessutom har den offentliga sektorn en tendens att hoppa på olika management-trender från den privata sektorn, såsom Lean, Agil eller tillitsbaserad styrning, vilket adderar ytterligare lager av komplexitet snarare än det skapar förenkling.

Utmaningen med språket: När ord döljer brist på styrning

I takt med att vi rört oss från ett industri- till ett kunskapssamhälle har styrningen gått från siffror till ord. Men oklara begrepp skapar med automatik oklar styrning.

Vi ser ofta att styrdokument fylls med begrepp som saknar vedertagna definitioner. Några exempel på sådana vanligt förekommande ord i styrningen är:

Rättvisa: Används ofta utan att det konkretiseras vad som avses i kravställningen.
Demokrati: Olika intressenter lägger tyngdpunkten på olika delar, t.ex. folkstyre kontra rättsstatens institutioner.
Solidaritet: Begreppet blir tomt om man inte samtidigt definierar vad man ska vara solidarisk med – eller mot.

Vi har som en konsekvens av detta fått en ökande mängd styrdokument – men med väldigt lite styrning. Enligt Professor Mats Alvesson leder detta till något som han kallar ”funktionell dumhet” – dvs att vi bara agerar så som det står i styrdokumenten, utan att tänka själva. När värderingar är svåra att uttrycka i siffror riskerar vi dessutom att verksamheten anpassas efter styrformen snarare än till målet, det som kallas performativa effekter (Alvehus, Kastberg Weichselberger, 2024)

Specifika problem i svensk förvaltning

Vår analys identifierar flera kritiska punkter där den offentliga styrningen ofta brister i effektivitet:

Politisering av tjänstemannarollen: Rollen som kommundirektör blir alltmer politiserad, och gränsen mellan ”vad” och ”hur” suddas ut. (ESO rapport 2025:6). Även offentlig upphandling har i allt ökande grad kommit att bli en del av den politiska styrningen, genom att man kravställer hur saker ska lösas och inte bara vad som ska upphandlas.
Styrelsekompetens kontra partitillhörighet: I myndigheter och offentliga bolag tillsätts styrelser ofta utifrån politiska värderingar snarare än specifik kompetens för verksamhetens behov.
Kortsiktighet och nyinvesteringar: Det finns en tendens att prioritera spektakulära nyinvesteringar framför underhåll av det befintliga, då det ger större politisk utväxling inför nästa val. Detta är något som dokumenterats i en rapport från Företagarna 2025.
Kostnadsstyrning istället för resultat: Man styr ofta på hur mycket pengar som spenderas (t.ex. 1 % av BNP) istället för vad man faktiskt uppnår, vilket raderar incitament för effektiviseringar.
Kontrollorgan inom offentlig styrning. På senare år har antalet myndigheter vars enda uppgift är att följa upp andra myndigheter och offentliga organ ökat dramatiskt. Frågan är då vem som har ansvaret för tillsynen av dessa tillsynsmyndigheter och hur de följs upp?

Slutsatser och vägen framåt

Sammanfattningsvis kräver styrning av politiskt kontrollerad verksamhet ett annat upplägg än traditionell styrning i privat sektor. Vi föreslår därför följande fokuspunkter för att öka effektiviteten:

Konkretisera målen: Politiska värderingar måste kunna omsättas i konkreta och nedbrytbara mål (Effektiv styrning mars 2025). Undvik odefinierade värdeord som inte fyller någon funktion i det dagliga arbetet
Värdeskapande i centrum: Tankegångarna kring värdeskapande behöver anpassas och implementeras även i offentlig verksamhet för att motverka fokus på enbart kontroll (Gyllenhammar 2024)
Respektera rollfördelningen: Tydlighet kring vem som ansvarar för målen respektive medlen är avgörande för att undvika hybridstyrningens ineffektivitet.
Tillämpa “armlängds avstånd”: Precis som inom kultursektorn bör politiken visa förtroende för att professionen inom områden som vård, försvar och akademi kan fatta de bästa besluten inom sina respektive discipliner, utan politisk detaljstyrning.

En fungerande styrning av offentlig verksamhet är en förutsättning för demokratin. Endast genom en tydlig och uppföljningsbar styrning kan väljarna få den information de behöver för att bedöma hur de förtroendevalda förvaltar sitt mandat och våra gemensamma resurser.

Källor & inspiration till fortsatt läsning

Böcker

Rapporter, artiklar mm

Anders Kron och Mikael Wallgren.

Värmdö och Täby, januari 2026.

Lämna gärna en kommentar nedan och dela med dig av dina erfarenheter!

Mikael’s Substack

Discussion about this post

Ready for more?